Förevigad som lesbisk och uppraggad av transvestit

I ett resultat av vilt filosoferande och tömningen av en flaska rödvin, fann min kära vän Åsa och jag oss själva på väg till en gayklubb på fredagskvällen. Ett impulsivt beslut som fattades i sista minuten och som skulle resultera i en tämligen intressant kväll. Vi hade bestämt oss för att åka dit, ta en öl eller två och sedan helt enkelt åka hem igen för att avsluta kvällen förhållandevis nyktra och anständiga med en kopp te enligt tradition.
För min del var jag nyfiken på vad som egentligen hände bakom väggarna på en gayklubb. Var det mer eller mindre köttmarknad jämfört med en tillsynes hetero nattklubb? Skulle någon tjej tycka att jag var attraktiv och stöta på mig? Eller skulle alla se på mig och Åsa som två utbölingar med ”hetero” stämplat i pannan? Jag ser migsjälv som relativt öppensinnad människa men dessa frågor som nu dök upp i mitt huvud måste ha fått mig att verka oerhört trångsynt. Dock jag hade ju inte till avsikt att göra någon upprörd av mina funderingar, jag var helt enkelt nyfiken. Så i sann anda klev jag in i de homosexuellas undre värld (hey, det var faktiskt under marknivå) laddad med iver.

Väl inne, blev mina frågor besvarade ganska omgående. Det var precis lika mycket köttmarknad som på vilken annan klubb som helst. Oberoende på läggning är det två faktorer som det egentligen handlar om, alkohol och tid. Ju mer alkohol och ju senare det blev, desto mer djärva blev alla, precis som jag är van vid. Ingen tjej kom fram och stötte på varken Åsa eller mig och vi tog nästan illa upp pga vår uppenbara självgodhet, när vi senare insåg att folk omkring oss antagligen tog oss för ett par. Oops.
Kvällens skräckupplevelse tog plats när jag ensam satt och diggade till musiken i väntan på Åsa. Jag hade precis blivit fotad av klubbens fotograf och därmed praktiskt taget ingått medlemskap i Det Lesbiska Samfundet (amen). Fram kommer samma 35-åriga, hjulbenta, råttfärgsblonda transvestit som under kvällen försökt få ögonkontakt med mig och som nu ser sin chans. Hon får mitt uppspärrade ansiktsuttryck att fastna i sitt läge när hon med sin djupa mansröst börjar prata.
-Föredrar du kvinnor eller män? Säger hon och jag känner hur hennes grova händer kramar om min.
-Kvinnor. Svarar jag med detsamma och hoppas att det accepteras som ett fullgott ”Nej, jag vill inte bli penetrerad av en transvestit med skäggstubb och de ådrigaste fotbollsvader jag någonsin sett just ikväll”-svar.
-Jag med. Ni är så mjuka. Ni har former. Säger hon tillbaka och tittar djuriskt på mig.
Just i samma ögonblick som jag formligen sjunker ner i jorden, dyker Åsa äntligen upp. Jag ursäktar mig hastigt och artigt för att i samma sväng -lite lätt kallsvettig- skynda till garderoben med en road Åsa efter mig. Kvällen avslutades dock som planerat med två enhetliga koppar te samt en upplevelse rikare.