Garbo och SPX09

Helgen började med att jag och Johanna gjorde Grand Garbo osäkert i fredags. Det var min första gång på det beryktade Grand Garbo, i folkmun kallat Garbo och jag måste säga att det var helt ok folk där- ryktet till trots. Med tanke på vad jag tidigare hade fått höra, trodde jag att kvällen skulle likna en finlandskryssning = köttmarknad, fylla och antastanden. Men, det var sagt att vi skulle till Garbos och till Garbos kom vi. Efter att ha suttit några timmar på bryggången längs med viken, druckit några öl och snackat lite skit i solnedgången (romantiskt inte sant?) klev vi så in -något överförfriskade- i entrén. Kanske att jag lever i en bubbla eller att mina förväntningar var så pass låga men hur som haver kan jag inte påstå att stället var så hemskt som ryktena hade förebrått. Skulle nog våga påstå att det finns ett flertal ställen inne i stan som är sämre.
Nåja, nöjda och trötta efter att ha svängt våra lurviga -till schyssta scenframträdanden- införskaffade vi lite fyllekäk och konstaterade på vägen hem att vi saknade våra pojkvänner (hur mesigt det än må låta när man är singel, jag vet).

Jag sov väldigt, väldigt gott den natten iaf. Tills Charlie väckte mig efter 3 timmars sömn.. Lördagen gick till att lapa lite sol och vila upp kroppen som värkte mer än vanligt eftersom den inte är van vid att dansa till småtimmarna. Kvällen tillbringades på SPX09, årets seriemässa i Kulturhuset. I och med detta var Åsa, Niklas och Kim m fl på besök och under kvällen hade Niklas också releasefest för sin nya bok som precis har släppts i USA. Heja!! Det var så himla kul att ses igen, var så längesen. Du är en sjukt upptagen man Niklas, så vår lilla pratstund betydde verkligen jättemycket.


Bokomslaget och författaren, världens finaste Niklas.

Det är så otroligt begåvade människor som träffas på såna här events att jag känner mig totalt malplacerad. Det som samtalas om är inte mycket mer än -just det- serier utöver en eller annan diskussion om stålstift, förläggare och pågående projekt. Visitkort och smicker utbytts om vartannat och i luften kan man se en hel del näsor som sticker upp. Står man inte och pratar med någon är man förmodligen inte intressant, därför kan det gå åt oansenliga mängder alkohol och tilltugg på dessa sammankomster. I ena handen ska man således helst ha ett glas vin och i den andra en samling nyutkomna fanzin köpta av alla de otaligt många intressanta människor man givetvis har samtalat med under kvällen. Eftersom det inte är min första gång som jag agerar Åsas trofasta groupie, har jag insett att som helt oskyldig outsider kommer man långt på att 1) stå i baren och hänga, där finns alkoholen 2) samtala om Twin Peaks, även om man inte har sett serien ifråga för det har ALLA andra gjort eller 3) köpa ett fanzin, slå upp första bästa sida och klia sig i skägget (för att se intellektuell ut). Eller så kan man göra som Malin och begrava sig i en mugg med japanmix. =)

Nu måste jag snart gå och handla… godis! Har varit sugen heeela helgen men det har bara inte blivit av. (Förstår inte hur jag har kunnat prioritera så fel?) Ser framemot en kväll i soffan framför Parlamentet och en film efter det.

Tjing!